Jag missade att rapportera om denna episka händelsen från Sergelbion, en biograf jag för övrigt hatar. Plötslig fick jag se en livs levande gående haj (?!), hade jag dött och kommit till himmelriket? Jag staplade fram, till min förfäran fanns där fullt med mycket små människor som också ville umgås med hajen. Längst fram i ledet stod en mycket liten man i ett par gräsliga hängselbyxor. Du har inte en chans, tänkte jag samtidigt som jag armbågade mig fram.
Det var jag och hajen för några minuter, konstigt nog verkade han hellre vilja umgås med de där små människorna, varför vet jag inte.
alltid kul att läsa din blogg xD
Ni e ju lika som natt å dag vetja!